J o h a n n a

Jag känner att det börjar närma sig!
Jag måste snart ta steget!
Jag vill inte, men jag måste..
:´(

Jag känner att det är nära, jag känner att beslutet snart är taget!!
Beslutet gör mig lessen
Jag undrar varför jag måste göra d?
Men jag vill mer
Även om jag är jätteglad just nu, så vet jag att d kommer kanske dra ner mig i ett hål igen
Ett hål jag inte orkar vara i, har varit där förr o jag gillar det inte
Faaan jag vill inte, men iland måste man
måste jag nu?
åhh jag bara velar, hit o dit
inget ska visst nånsin vara lätt...
Ska jag vara ärlig så tycker jag just nu allt känns orättvist!
Man får inte säga så, men just nu känns d så..
But hey, I´m a big girl..
åhh sitter o tänker, varför ska jag ge upp något som får mig o le, skratta o helt bubbla inombords?
Kanske för jag inte lyckas me o få honom känna samma!
Det är ju faktiskt en utmärkt anledning egentligen..
Men sen tänker man alltid, kanske han gör d, kanske han kommer göra...
Man vet ju aldrig..
Ja vill att allt ska vara värt d..
Kärleken är värt d...
Men finns där kärlek? Kommer där finnas??

Jag har blivit förälskad!
Jag vill inte kväva honom, jag vill inte ändra något alls på honom
Jag vill inte något ska ändras mellan oss, jag vill ha d precis så som vi har det nu.
Men jag vill vara hans.
Jag vill det ska vara vi, vill aldrig känna mig osäker.
Jag vill vara en del av hans liv.
Jag skulle vilja att hans skulle veta detta, hur det än blir.
Men kommer jag våga berätta det?
Annars kanske jag kommer ångra, ångra att jag aldrig sa hur jag kände.
Han gör mig glad, han får mig o skartta, Han är det jag vill ha
Han är något speciellt.
Jag märkte d redan från början, jag träffade honom igen o igen..
Det var ett stort steg, det var så längesen..
Det som förvånar mig mest är hur mycket jag litar på honom, något jag aldrig gjort förr...
Men jag verkligen litar på honom, jag tror på det han säger...
Det kanske inte blir som jag vill, ser faktiskt inte så ljust ut :(
Men man ska aldrig ge upp hoppet va? lr d e iallafall d sista man ska ge upp...
Han säger han inte vill leva annorlunda, men kanske han ser d, snart!
Men sen måste jag ju oxå acceptera det han säger, han har ju ändå sagt d från början
Det var ju egentligen så ja oxå ville ha d i början, men sen förändrades det för mig.
Jag föll för honom... Ja jag har fallit...
När vi bara pratar me varann, jag känner mig nära..
Jag vill veta mer, jag vill lyssna!


Shit asså, vad ska jag ta mig till, jag vill så gärna fånga denna killen, så som han fångat mig...

Allt kommer till ett slut....


Är jag redo?!?
Är jag redo för att ge upp?!?