Take care

I have done it before n´ I can do it again!

När man når en viss gräns o bara tröttnar, lr ibland kanske t.o.m börjar tycka illa om!

I början är en person allt det du vill ha!
Men skenet bedrar, det ändras... Kanske inte alltid...
Det är ju därför man inte ger upp hoppet!
För vissa vill, vissa menar allvar, Där finns någon som vill det som du vill!
Men vissa blir skitstövlar!
Allt plötsligt ändras..
Jag vet inte om dem gör det medvetet lr om dem inte tänker på d utan d bara blir så..
Ofta är förändringen drastisk o bara kommer helt plötsligt, ibland kommer den sakta o smygande..
Ja vet inte vilket som är värst! Båda är nog lika skumma, man är ändå aldrig beredd..
O man förstår ändå aldrig varför.
Men man tröttnar, man kommer över det oxå..
Jag har gjort d ett par gånger, d e inte lätt alltid, vissa lättare än andra.. Men d går alltid, med tiden...
Ofta börjar man ju tänka på hur det varit och hur det kunde ha varit nu..
Men dem tankarna försvinner oxå med tiden..
Det är synd att d ska bli så..
För man har ju en gång tyckt om varandra...
Jag vet inte om det är jag! Är det jag som begär för mycket?
Jag tycker inte det.... Nä jag ska inte nöja mig!
Man ska aldrig bara nöja sig, man förtjänar det bästa... Alla förtjänar det!
Man måste nog bara ta lite skit innan man hittar d, hur vet man annars när d e d bästa ;)
Jag tycker bara det är synd när personer ändras så som dem gör..
Slutar helt plötsligt bry sig o blir kall..
Det är då man börjar tycka illa om varandra :(
Hur man minns hur allt va! Alla saker man har hittat på, varenda beröring..
Hur allt började och hur det kändes..
Hur känslorna kom över en när man minst anade d!
Hur första kyssen kändes o man bara längtade efter nästa!
Hur man saknade varandra, alla skratt man delat..
Hur jag bara kunde umgås på det här sättet med just honom..
För d känns aldrig samma, hur många gånger man än varit kär så känns d aldrig samma som innan..
Hur man minns ord som har sagts, hur vissa saker betydde mycke för en..
Hur mycke man längtade, kunde inte tänka klart, kunde knappt tänka på nått annat...
Jag visste, ganksa tidigt vad jag ville, jag har vetat d hela tiden..
Det är alltid något speciellt, därför man släpper in personen i sitt liv..
Jag öppnar mig!
Jag öppnade mig, jag blev kär.......

Men till slut får man nog....

Tänk alltid en extra gång vad du går miste om, bara så du inte gör något du kommer ångra..
Ofta kan man aldrig få tebax det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0