J o h a n n a

Igår va vi med om en tågolycka..
hmm allt känns väldigt konstigt, kan inte beskriva känslan.

alla kan nog inte heller förstå vf man reagerar alls, man varken känner lr ser personen..

Men jag reagerade iallafall, o d e väl klart att alla får en reaktion..

SJ hanterar sånna här situationer så himla bra o jag är så imponerad.

Vi blev allihop tagna ur tjänst, sen blev d att åka tillbaka till centralen och prata om dagens händelse tillsammans med kamratstödjare och arbetsledare.

Sen toig jag taxi hem, mamma kom o hämta mig..
Kändes skönast o inte va hemma ensam, så jag sov även över där.

Inatt hade jag massa mardrömmar o vakna massor av gånger..

Idag har jag varit hos en läkare o fått prata ut, Detta är ett måste oavsett om man vill lr ej, endast en läkare får ta beslutet om jag kan komma tebax o jobba..

Jag ska börja jobba igen på torsdag - men endast en tur där vi kommer att köra förbi stället där d hände..

---

Känslan är förtvivlad, arg, oförsående, rädd, lessen.
tankarna bara flyger omkring o man går igenom sin egen dag..


kan inte sluta tänka på d......
:(